Att inte läsa ut böcker och att sedan överkompensera

Jag kan räkna böckerna jag inte läst ut på min ena hand. Antalet var, innan jag började läsa David Copperfield, en. En enda bok som jag aldrig läste ut. Jag kommer ihåg allt om denna bok och har fortfarande ibland dåligt samvete över att jag aldrig läste ut den, trots det faktum att denna bok som jag pratar om försökte jag läsa när jag var runt en 8-9 år gammal. Jag minns mycket väl vad det var för en bok och hur den ser ut, men kan tyvärr inte komma på titeln på den. Framsidan var lilaish och hade en häst på framsidan. Detta var en av alla de böcker man fått i födelsedagspresent under åren, med andra ord, ingen som jag själv valt. Den handlade om hästar, och för människor som känner mig så säger detta dem mycket, för er som inte känner mig så bra och tror att ”En hästbok till en 8-9-årig tjej är väl inga problem.” så kan jag meddela att jag aldrig har varit den rosa/lila gulliga hästtjejen. Jag avskydde hela den biten (och gör det faktiskt fortfarande). Jag har alltid varit den tjejen som har umgåtts mer med killar och spelat fotboll och tv-spel etc.

I alla fall, min poäng är att det är mycket sällan jag inte läser ut en bok och nu har det skett igen. David Copperfield, en bok som egentligen inte är så dålig som jag anser den vara just nu. Men som jag förklarade i ett inlägg tidigare så är det vad jag kallar en ”måste-bok”, böcker som man blir tvingad att läsa och sådana böcker är sällan alltför bra. Jag har nu skrivit klart uppsatsen till David Copperfield och insett att jag inte kommer orka eller vilja kämpa mig igenom de kvarstående 500 sidorna, så jag ger helt enkelt upp och börjar läsa andra böcker istället, böcker som jag självmant vill läsa.

Eftersom jag saknat läsandet så otroligt mycket, så kan man nog säga att jag överkompenserade för det faktum att jag inte läst något på ett tag (på grund av den inte så underbara David Copperfield, som jag nämnde innan). Så har jag idag lånat, först på det underbara stadsbiblioteket i Malmö, 5 böcker (men till mitt försvar så var 3 stycken för min och Kims kommande Harry Potter-läsar-vecka (mer förklaring för vad detta innebär kommer komma inom kort)) och sedan, på det inte fullt lika underbara, men fortfarande lite underbara biblioteket i Trelleborg, råkade jag låna ytterligare 5 till, och reservera 2 stycken till (men till mitt försvar så var en av dem för mitt och Kims HP-läsar-vecka). Vad kan jag säga? Är man en bokslukande kakmonster så är man. Speciellt när man är en bokslukande kakmonster med dåligt samvete för att man precis inte har lyckats läsa ut en bok.