Danny Wattins bok Vi ses i Öknen är precis som de böcker jag läst innan av Wattin; underliga men fullkomligt fantastiska.
Vi ses i Öknen handlar om Adam. Adam lever ett mycket hektiskt liv vilket gör att han inte grubblar för mycket över hans farbror, Anton, dör och lämnar efter sig ett mycket speciellt testamente. Som kommer att förändra hela Adams liv.
Efter 100 sidor in i boken kände jag det som om jag fortfarande inte helt hade fastnat. Det kändes som om det tog alldeles för lång tid att komma i gång med berättelsen. Som läsare förstår man redan från början att något är fel, men det tar tid till att komma till vad anledningen till att det är fel är för något. Men när boken sedan tar fart så tar den fart som en rymdraket.
Danny Wattin har på något sätt lyckats att fånga den nakna sanningen om verkligheten inblandad i lite sci-fi och galenhet. Jag gillar verkligen Vi ses i Öknen, trots att den troligtvis är helt oförståelig, knäpp och rena galenskapen för de flesta människor. Jag känner på något sätt att jag hittar någon sorts fast punkt i all galenskap i historien, som får mig att bara att helt enkelt älska den. De flesta ser nog Wattins böcker som konstiga. Jag ser de som fulla med briljans och genialitet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar