tisdag 5 juli 2011

The Dresden Files: bok 2 - varulvar i alla former

Det var inte helt lätt att plocka upp Jim Butchers andra del i The Dresden Files, Fool Moon. Fysiskt sätt var det naturligtvis inga problem - en pocketbok på två trehundra sidor väger inte mycket. Men det tog emot, efter att ha läst Sarah Dessens Just Listen, att gå tillbaka till något så... trivialt som en magi-deckare. Inte riktigt det jag hungrade efter, men har man hemma tio böcker från biblioteket är det inte helt lätt att välja... Dessutom stundade då HP-veckan, så det fick inte vara något alltför långt.

Fool Moon tar vid några månader efter att Storm Front tagit slut (se även tidigare inlägg). Harry Dresden, den enda professionella trollkarlen du kommer hitta i Chicagos telefonkatalog, är mer pank än någonsin, eftersom att affärerna är mer döda än någonsin. Karrin Murphy hos polisen brukar vända sig till Dresden när något udda är på gång, men inte ens hon har hört av sig, efter de turbulenta händelserna i första boken, då Dresden kanske inte riktigt berättade allt för henne. Så när Murphy faktiskt hör av sig blir Dresden minst sagt förvånad, och glad, tills han får höra vad det rör sig om: för en månad sedan skedde en rad brutala mord med tand- och klospår, nu har de börjat igen, och det är fullmåne... Samtidigt har Dresdens nya lärling, Kim Delaney, kommit till honom och frågat om en högst oroväckande magikercirkel-sak.

Dettta blir upptakten till en morddeckare som innehåller inte en, inte två, inte ens tre utan minst fyra olika typer av varulvar, var och en skrämmande på sitt sätt. Jag blev högst förvirrad av alla begrepp i början: hexenwulfen för de som förvandlar sig med hjälp av andras magi, loup-garou för de som förvandlas vid fullmåne av en förbannelse, etc. Men när man väl börjar få ett grepp om det hela blir det mer spännande. Butcher väver ut många trådar av sidospår och knyter sedan, lite halvbra, ihop trådarna till ett helt okej avslut. Återigen känns det dock lite för mycket som ett permanent avslut med en liten rekapitulation av vad som hände efteråt. Jag gillade att karaktärer som Murphy, Susan och Gentleman Marcone fanns kvar, med viktiga roller, men samtidigt undrar jag lite över de nya karaktärerna: var sjutton kom Kim Delaney från? Visst, vi får en liten beskrivning, men öh... sen när tar Harry Dresden lärlingar? Liksom, what? Hängde inte riktigt med där. Och mer får vi inte veta, för Butcher bestämmer sig rätt fort för att hon inte får vara kvar. Hallå? En karaktär som introduceras som någon viktig och sedan försvinner innan ens halva boken är över? I disapprove (dessutom gillade jag Kim, hon är ju min namne!). Däremot lyckas författaren samtidigt börja nysta i Dresdens egna förflutna, något som sagda trollkarlen inte ens själv tycks veta sanningen om. Det, om något, får mig definitivt att vilja läsa mer!

Allt som allt följer Fool Moon ungefär samma mall som Storm Front: Dresden är pank, plötsligt dyker ett fall upp, det blir krångligare och krångligare och han blir allt mer insnörjd, sedan löser sig allt och det hela avslutas  prydligt. Som helhet gillade jag fortsättning, även om jag inte är helt förtjust i Butchers fascination för långa actionscener. Men men, det är väl något som kommer med paketet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar