Harry Potter-veckan: del 4 (Inser att detta går åt skogen och att premiären närmar sig!)

Nu när vår HP-Vecka börjar lida mot sitt slut så är det dags för mig att ännu en gång skriva ett inlägg.

Det är nu under två dagar kvar och jag har de tre tjockaste böckerna kvar. Det här går inte alltför bra. Jag har bara läst en liten bit av Order of the Phoenix (för er som inte har koll, femte boken), så jag har den och ytterligare två ganska tjocka böcker kvar. Önska mig lycka till.

Nej, nu ska jag inte se allt som omöjligt, för det är det definitivt inte. Jag har läst ut HP-böckerna mycket snabbt innan och kan nog göra det igen. Det viktigaste är i alla fall att jag har hunnit läsa ut dem innan den 13:e då det är dags för PREMIÄR! (nejdå, Josefin är inte alls supertaggad och skitskraj inför premiären, inte alls...).

Okej, jag erkänner väl då. Jag är så supertaggad och sugen på att se hur de har gjort den sista filmen, men samtidigt är jag rädd, ledsen och förtvivlad, det är sista filmen, allt slutar nu. Jag kommer aldrig mer ha den underbara känslan i magen när jag sitter i en biostol igen och väntar på att reklamen ska vara över så att jag äntligen, efter lång väntan, ska få träda in i Harrys, Rons och Hermionies värld igen, och få se något nytt. Det kommer nu vara slut, på riktigt. Det är inte bara Harry Potter som nu har växt upp när slutet av filmerna kommer; det är en hel generation med barn vars barndom slutar tillsammans med Harry, då vi ser honom för en sista gång. Det är slutet på en epok fylld med spänning, magi och kärlek. Det är det riktiga slutet. Jag har svårt att förstå att en bit av Harry Potter fenomenet nu faktiskt tar slut. Den saken som har varit en sådan stor del av min barndom och uppväxt tar nu slut om mindre än en veckas tid, och jag vet inte riktigt hur jag kommer att klara av det. Jag kommer utan tvekan att gråta floder då jag säger mitt farväl till Harry och hela hans värld fylld med magi för sista gången.

Nu måste jag tillbaka till att fortsätta läsa ut böckerna och besöka Harry ännu en gång i dem. Ni kommer att få vänta er ett längre inlägg om hur HP-veckan slutade och vad jag tyckte om filmen, efter premiären, eftersom jag åker iväg på en mini-semester med fadern min och kommer troligtvis inte ha tillgång till internet. Så vänta er ett känslofyllt inlägg natten den 13:e till den 14:e eller på morgonen den 14:e (eller så tar det ännu längre tid för mig att samla alla mina tankar och få ner de till ord, vi får se.).