Den handlar om 12-år gamla Jenni. Jenni och hennes familj åker alltid samma år till samma semesterställe, tillsammans med Autumns familj. Autumn är Jennis bästa kompis och har varit det så länge de kan minnas. En dag när Jenni är på väg till Autumns lägenhet, tar hon en gammal hiss upp och finner världen helt annorlunda. Autumn bor inte längre i den lägenheten hon alltid bott i. Alla ser annorlunda ut, och när hon kommer hem upptäcker hon att hennes mamma redan fått bebisen som hon inte skulle få på ett par månader. Förvirrad och rädd inser till sist Jenni att hon har hamnat ett år framåt i tiden, och allt är annorlunda.
Låter ganska spännande och intressant, inte sant? Att hamna i en gammal hiss och helt plötsligt befinna sig i framtiden. Är det inte coolt att tänka sig att man kan se in i framtiden, vad som kommer hända ett år från nu, eller kanske 2, eller varför inte 3?
Själva idén till boken var det som fick mig att plocka upp den över huvudtaget. Hur coolt är det inte med böcker som leker med idén om att kunna se och ändra framtiden. Med detta sagt så kan ni ju förstå att mina förväntningar på denna bok var väldigt höga. Tyvärr var det så att dessa förväntningar föll näst intill helt platt. Karaktären Jenni är alldeles för naiv och vid tillfällen vill jag till och med kalla henne dum. Det tar henne årtal att förstå att hon har hamnat i framtiden och ytterligare ett par decennier till för henne att förstå vad som orsakar det. Trots att svaren står och skriker henne i ansiktet.
Det är säkert en bok som skulle ha passat mig mycket bättre om jag läste den när jag var yngre, kanske runt en 9-10 år, då jag nog inte skulle sett hur självklart allting faktiskt var. Men för mig blir boken inget vidare, eftersom jag spenderar mesta av tiden läsandes med att störa mig på Jenni för hennes otroliga naivitet.
En idé som hade potentialen till att bli fantastisk, men som på grund av att Liz Kessler har satt en ung och ganska naiv 12-åring som huvudperson, faller ganska mycket platt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar