tisdagen den 8:e maj 2012

Crossed


För ett tag sedan (läses ungefär två månader sedan) läste jag ut fortsättningen på Ally Condies bok Matched, som jag bloggat om här. Fortsättningen heter Crossed och tar vid där Matched slutade (med andra ord, ni som inte har läst den första och inte vill bli spoilade LÄS INTE DETTA!).

I Crossed åker Cassia till de yttre provinserna i ett desperat försök att finna Ky. När hon äntligen kommer ut till det rätta stället finner hon istället att Ky har flytt in i de hemlighetsfulla canyons. Hon fortsätter då sin kamp om att finna honom och alla ledtrådar han lämnat efter sig till henne. Men ska Cassia lyckas hitta honom och ”The Rebellion” (de som gör uppror mot samhället).

Vi kan börja med att säga direkt att jag inte gillade Crossed. Verkligen inte.  Jag gillar inte hur Ally Condie försöker föra historien framåt, men att ingenting faktiskt händer. Det är frustrerande och fruktansvärt jobbigt. (jag måste ändå erkänna att jag troligtvis kommer läsa den tredje och sista delen av trilogin, för att veta hur den slutar, men det betyder inte att den är bra, bara att jag är nyfiken). Inte nog med att historien knappt går framåt över huvudtaget, utan Ally Condie gör även en total Stephenie Meyer och skriver Crossed ur både Cassia och Kys perspektiv.
(Nu ska vi bara ta en sekund här och börja diskutera det här med att byta perspektiv i böcker. Jag tycker det är helt okej att man gör det. OM MAN GÖR DET FRÅN BÖRJAN! Inte om man kommer på i den andra eller fjärde boken, att ojsan, byta perspektiv är en bra sak att göra i en bok. Var konsekvent och gör det från början i så fall!)

En sak som jag dock måste erkänna att jag gillar med Matched och Crossed är anknytningarna som Ally Condie gör till vår tids historia, noveller, poesi och liknande. Jag tycker det är väldigt bra att hon har tagit med poesi som vi idag anser vara känt och lagt en stämpel över det som förbjudit. Men även jag måste erkänna att i Crossed går det här med hur det förra samhället såg ut och deras poesi lite överstyr. Det blir lite för mycket fokus på poesin och liknande istället för att föra historien framåt.

Avslutningsvis måste jag säga att Crossed verkligen inte var värt att läsa. Inget direkt hände och det skulle inte förvåna mig om man bara läste de första 20 sidorna och de 20 sista och sen skulle man ha ganska bra koll på vad som hände igenom hela boken.

(Efter att ha läst ut Crossed har jag bara en sak att tillägga, som är lite av en SPOILER ALERT, men i alla fall. Efter att ha läst ut den, är vi vid samma punkt som vi var innan Crossed tog vid, Cassia letar fortfarande efter Ky och gör allt för att finna honom. Igen. *facepalm*) 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar